Undvik dessa ord |
Tillbaka till Yrkesspråk? |
|
faktakunskap >>> Kommentar till Peter Fredrikssons DN-artikel om faktakunskaper Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson bemöter 19 juni i en DN-artikel den omfattande kritik som under senare tid har framförts mot läroplanen, dess kursplaner och kunskapskrav. En bakomliggande orsak till de påtalade svagheterna är bristfällig kunskapsanalys och Fredriksson försöker bringa klarhet – dock med tveksamt resultat. En analys av begrepp kan inte bli bättre och mer klargörande än vad ens språkliga redskap tillåter – man är instängd i språket och dess ord och begrepp; om ens analysredskap är luddiga kommer också analysen att bli oklar. Jag menar att Gregory Batesons definition ”(en bit) information är en skillnad som gör skillnad” är en både adekvat och fruktbar teoretisk utgångspunkt för tänkande om kunskap såväl som för läroplaner; med denna definition kan vi skärpa tänkandet. Utifrån denna definition kan följande resonemang föras. När en skillnad gör en skillnad kan detta resultera i en bestående förändring – i ett minne. Detta minne kan i sin tur göra skillnad vid senare tillfälle – det kan göra skillnad om man minns en viss sak, eller ej. Det är så våra dataprogram fungerar: valet av tangenter som vi trycker ner ger skilda strängar av ettor och nollor – skillnaderna i dessa kodsträngar ligger till grund för IT, den digitala informationsbehandlingen. På motsvarande sätt har vi lärt oss utnyttja våra nervsystem och sinnesorgan – syn- och hörselintryck kan göra skillnad – liksom våra kroppar och handlingar. Bokstävernas form gör skillnad, liksom språkljuden. En rynkad panna kan göra skillnad, liksom ett leende. Elever kan se den rynkade pannan eller leendet och minnas dem – och deras minnen kan senare göra skillnad för hur de i sin tur beter sig. En elev kan upptäcka att den rynkade pannan ingår i ett mönster: läraren talar och en elev börjar prata och då rynkas lärarens panna – och eleven kan minnas både pratet och pannan. Mönstret kan innebära att det finns en relation mellan elevernas prat och lärarens rynkade panna: elevernas prat gör skillnad på lärarens panna. Eleven kan minnas mönstret – dvs. inte bara kamraternas prat och lärarens panna utan också relationen mellan dessa minnen: det är pratet som gör skillnad. Detta synsätt innebär att arbetsro i skolan blir en informationsproblematik – och detta gäller också själva undervisningen. Fredriksson skriver ”Kunskap är inget entydigt begrepp” – och så är det om man inte definierar det, ger det en entydig innebörd. Men utifrån informationsperspektivet kan vi definiera: kunskap är minnen och relationer som ger förmåga att göra skillnad på ett meningsfullt sätt. Eleven som har upptäckt och minns relationen mellan elevers prat och lärarens rynkade panna kan avstå från att prata när läraren instruerar – och detta är meningsfullt eftersom hen då inte uppträder störande. Fredriksson skriver vidare att ”(k)unskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet”. När vi talar om fakta handlar det om minnen; förståelse handlar om relationer mellan minnen, hur saker och ting hänger ihop; färdigheter handlar om att kunna göra skillnad på meningsfulla sätt och förtrogenhet om att veta när och hur saker och ting gör skillnad i ett visst sammanhang. Han fortsätter ” – som förutsätter och samspelar med varandra.” Samspelet handlar om relationerna och om att minnen kan göra skillnad – både de minnen man har och de minnen man får till följd av sina handlingar. Med detta perspektiv på kunskap blir det lätt att förklara Fredrikssons konstateranden om faktakunskaper och förståelse. ”Faktakunskaper utan någon form av förståelse har begränsat värde” – förståelsen innebär att det finns relationer mellan olika minnen, att de bildar ett mönster – utan relationer, inget sammanhang, ingen förståelse. ”Förståelse utan faktakunskaper är en ren omöjlighet” – förståelse handlar om relationer mellan minnen – saknas minnen uteblir naturligtvis också relationerna. Slutligen en reflektion över uttrycket ”faktakunskap”. Ordet fakta är plural av faktum, som kommer av latinets ord för göra: facere. Utifrån vårt perspektiv handlar ett faktum om att göra någonting speciellt, nämligen att någonting har gjort skillnad eller kan göra skillnad. ”Faktakunskap” skulle då vara minnen av fakta – av sådant som har gjort och kan göra skillnad. Sådana minnen kan naturligtvis vara av stort praktiskt värde – det handlar ju om att känna till den verklighet vi lever i och måste lära oss samspela med. Men somlig av den ”faktakunskap” som skolan har förmedlat – gett oss minnen av – kan sakna relationer till våra egna liv och livssammanhang och blir då definitionsmässigt inte kunskap – de bidrar inte till att vi kan göra skillnad på meningsfulla sätt. Samtidigt ger vår definition av minne och kunskap en vidare innebörd till ”faktakunskap”. Mina gener är minnen – bestående skillnader till följd av sådant som hänt. Att jag kan gå visar att jag har minnen från när jag lärde mig gå – men trots att alla mina försök och misslyckanden sakligt sett är att betrakta som fakta skulle kännedom om dem inte ses som ”faktakunskaper”. Samtidigt är det inte självklart vad som är fakta – de tyska nazisterna kallade somliga kategorier av människor för ohyra och med denna ”faktakunskap” blev det logiskt att försöka utrota dem; nazisternas verklighetsuppfattning gjorde dödsfabrikerna meningsfulla. I läroplanen används också ordet ”förmåga” vars stam –måga är släkt med makt. Med vårt perspektiv innebär förmåga att kunna göra skillnad på ett meningsfullt sätt och denna förmåga innebär makt; detta ger uttrycket ”kunskap är makt” en konkret innebörd. Samtidigt visar nazistexemplet att faktabegreppet är förrädiskt i kunskapssammanhang och att det är bättre att tala om minnen. Det kan i framtiden göra skillnad vilka minnen vi ger våra elever i skolan eftersom dessa bildar grunden för framtida förmågor – och maktutövning. Minnen av de värden som kommer till uttryck under skoldagen kan bli avgörande för hur samhället utvecklas. Alternativ till ordet ”faktakunskaper”: se minneskunskaper under Yrkesspråk/Kandidatord >>>
|