Både lärare, skolpolitiker och andra vill att lärare ska vara professionella. Det finns professionella yrkeskårer; läkarna är en sådan. Men vad innebär detta?

En yrkeskårs professionella ställning vilar på ett antal grundstenar. En grundsten är yrkeskårens yrkesspråk. En annan grundsten är dess egen kunskapsbas. En tredje är autonomi, att yrkeskårens medlemmar, de professionella, är samhällets experter inom sitt område; det är de som har problemformuleringsprivilegiet, som kan beskriva problem inom området och föreslå lösningar. En fjärde grundsten är dess yrkesetik och förmåga att ställa upp normer för yrkesutövande.

De här fyra grundstenarna stöder varandra:

• Tack vare yrkesspråket kan man beskriva verksamheten i skolan och sätta ord på problem, både då det gäller skolans uppdrag och lärarkårens etiska ställningstaganden
• Tack vare att man kan sätta ord på problemen kan man diskutera dem och formulera lösningar och på så sätt ta ansvar för verksamheten.
• Tack vare sin förmåga att beskriva skolans verksamhet och formulera lösningar på dess problem kan lärarna visa att de har den nödvändiga kunskapsbasen för att ta ansvar för skolan.
• Tack vare att man kan formulera problem och lösningar kan skolan bli en lärande organisation.
• Tack vare att yrkesspråket bidrar till att skolan blir en lärande organisation stärker det också allmänhetens förtroende för lärarkåren och därmed också lärarkårens och läraryrkets status.
• Tack vare yrkesspråket kan den gemensamma kunskapsbasen synliggöras för lärarstudenter.
• Tack vare omgivningens medvetenhet om lärarkårens kunskapsbas och etik överlåter man ansvaret och problemformuleringsprivilegiet till lärarkåren och visar på så sätt att man förväntar sig att lärarkåren ska ta ett självständigt ansvar, dvs. ska vara en autonom profession.
• Tack vare yrkesspråket har man ord och begrepp till att formulera forskningsfrågor.
• Tack vara autonomin kan lärarkåren styra inriktningen på forskningen om skolan.
• Tack vare forskning utgående från yrkesspråket stärks den gemensamma kunskapsgrunden, så att verksamheten kan förbättras och förtroendet för lärarkåren inte bara kan bevaras utan också kan stärkas.

Kandidatord
En kandidat är en aspirant, en som gör anspråk på att få en viss ställning, funktion.
Ett kandidatord är ett ord som gör anspråk på att få vara ett tankeverktyg för lärare, få ingå i lärarnas yrkesspråk. Att lyfta fram kandidatord handlar om att bidra till en utvecklingsprocess där yrkesspråket kan växa fram. Vilka av kandidatorden som på sikt kommer att bygga upp yrkesspråket är oförutsägbart, det får framtiden utvisa.

Insamling av kandidatord
Kandidatord samlas in och redovisas på den här hemsidan.
Listan med kandidatord kompletteras med texter om orden – motiveringar och synpunkter, reflektioner och förslag.
Nya kandidatord kan tänkas dyka upp i lärares samtal, i tidningar och tidskrifter; på radio och TV; i sociala medier.

Utprövning av kandidatord
Kandidatorden är verktyg, yrkesredskap för lärare som kan användas som tankeverktyg, nyckelord mm.
Eftersom de är tänkta att ingå i ett yrkesspråk prövas de genom att lärare använder dem – i sina samtal, i planering, kollegialt lärande, pedagogiskt ledarskap. Detta kan ske i kommunikation ansikte mot ansikte eller i sociala medier, som Facebook och Twitter. Ett sätt att pröva dem är att använda dem som nyckelord i forskning, t.ex. i examensarbeten.

Frågor att ställa för varje kandidatord:

• Kan vi lärare ha nytta av detta ord?
• Vilken nytta?
• I vilka sammanhang?

Läs mera om kandidatord!