En av undervisningskonsterna är konsten att använda mönster. Denna konst bygger på det förhållandet att mönster har olika egenskaper, dvs. att de gör skillnad på specifika sätt: att sitta två och två skapar en annan situation än att sitta i en ring; ett i ser annorlunda ut än ett o och denna skillnad i utseende gör att de kan användas för att skilja mellan olika saker – som mellan lim och lom. Ett undervisningstips är att parvis placering kan användas som redskap om man vill att eleverna ska lära känna en viss kamrat eller ge eleverna möjlighet till egna samarbetsprojekt, som t.ex. att tävla två och två.
Undervisningstips är konkretiseringar av de olika undervisningskonsterna; tipsen säger hur man rent konkret kan utöva undervisningskonsterna. |
Fuskmetoden >>>
Fuskmetoden är en metod för att exportera kunskap. Metoden fick sitt namn av att en elev lite förvånat konstaterade att ”det är ju att fuska”. Han tänkte då på när en elev skriver av ett riktigt svar utan att själv kunna det – och det är det metoden går ut på: att skriva av utan att tänka eller förstå tills man minns svaret.
Metoden bygger på fenomenet ”importera ordning”; kunskap är en form av ordning så metoden handlar om att importera kunskap. Det vanligaste exemplet på import av ordning är att dricka vatten. Vi måste ha vatten, dvs. H2O. Formeln säger vad vatten är: två väteatomer och en syreatom. Men vatten kan inte ersättas av dessa atomer i gasform, att dricka vatten kan inte ersättas med att man sväljer vätgas och syrgas – vatten är utöver atomerna också ett visst mönster, atomerna hänger ihop på ett speciellt sätt, och det är detta mönster som gör de tre atomerna till vatten. Då vi dricker vatten tillförs kroppen alltså inte bara viktiga atomer utan också detta livsnödvändiga mönster.
Ett exempel på import av kunskap brukar kallas att ”lära sig multiplikationstabellen”. Denna import är en kombination av två sorters mönster, auditiva och visuella, dvs. element i form av språkljud och tecken, t.ex. ”tre gånger sju är tjugoett” respektive 3x7=21.
Fuskmetoden bygger på växling mellan fokalt vetande och bakgrundskunskap: eleverna får ett arbetsblad med ett antal mönster, som t.ex. ”treans multiplikationstabell”. Somliga av dessa mönster är kompletta: 3x7=21, medan andra saknar sista delen: 3x7=. Mönstren är ordnade i spalter. Eftersom multiplikation inte bara handlar om siffror utan också om ord, ska eleven säga orden tyst för sig själv samtidigt som hen skriver siffrorna och tecknen. Övningen går till på följande sätt: eleven ser på första raden i första spalten ett komplett mönster (som t.ex. 3x7=21) och därunder följer ett antal ofullständiga mönster (3x7=). Hen kompletterar dessa ofullständiga mönster genom att kopiera det i det fokala kunskapsfönstret och säger svaren (21/tjugoett). Efter att ha kompletterat de ofullständiga mönstren kommer hen till ett nytt fulltständigt mönster (t.ex. 3x4=24) och ett antal ofullständiga (3x4=). Dessa nya mönster tränger undan det första mönstret (3x7=21) ur det fokala kunskapsfönstret, så att detta blir bakgrundskunskap. Efter att ha kopierat/kompletterat även de nya mönstren dyker det första mönstret återigen upp, men ofullständigt (dvs. 3x7=) och eleven ska nu komplettera detta (dvs. skriva svaret 21 och samtidigt säga tjugoett). Svaret finns då (vanligen) som bakgrundskap så att eleven kan lyfta upp det till fokalt vetande, dvs. hen ”minns” vad som saknas i mönstret (21)
Övningen består i att rad för rad och spalt kopiera och komplettera mönstren på papperet och säga orden. Övningen innebär ständiga repetitioner av ett begränsat antal kombinerade mönster och resulterar i att dessa importeras och blir bakgrundskunskap.
Multiplikationstabellen handlar om matematik och övningsexemplet ovan exporterar matematiska mönster. Däremot säger övningen ingenting om mönstrens innebörd, vilken ju kan skifta; 3x7=21 kan både gälla golvet i ett rum eller mängden av en viss ingrediens i en tredubbel sats av en viss maträtt. Se exemplet Morse med fuskmetoden. >>>
Rosenavist/a >>>
Se rosenqvist/a under Kandidatord! |