Trenätskan är en uppsättning väldefinierade ord och begrepp till att tänka och tala om undervisning.
Fördelen med trenätskan är att det gör tänkandet och talet effektivt och precist. Det som kan sägas på trenätska går också att uttrycka på andra sätt, men dessa sätt riskerar att bli dels mer omfattande eftersom det krävs flera ord, dels mer otydliga eftersom dessa andra ord till största delen inte är väl definierade.

Kategorier av trenätsord

Trenätskans ord är av olika kategorier beroende på bakgrund.

1. Namn på mönster i lärares teorier-i-användning, t.ex. strateginät
2. Namn på resultaten av logiska härledningar ur 1: t.ex. orsaksnät
3. Ord hämtade från den generella systemteorin, t.ex. system
4. Ord hämtade från informationsteori, t.ex. skillnad
5. Ord hämtade från kaosteori, t.ex. oförutsägbarhet
6. Namn på begrepp som skapats utifrån dessa tre teoretiska perspektiv, t.ex. möjlighetsrum
7. Ord hämtade ur vardagsspråket och som definierats i trenätstermer; t.ex. arbetsro
8. Nyskapade namn på en viss typ av lärarpraktik, t.ex. rosenqvist/a

Att tala trenätska, dvs. att använda ord från dessa olika kategorier innebär att tala utifrån ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

Användningsområden

Trenätskan är skapad av en lärare utifrån lärares yrkeskunskap till att erbjuda lärare redskap för tänkande och samtal.

Lärarens eget tänkande – autoinspektion och reflekterande
Trenätsorden kan användas till att sätta ord på det egna tänkandet – autoinspektion. Eftersom trenätskan är logiskt uppbyggd ger trenätsorden tänkandet en logisk struktur.

Eftersom trenätstänkande innebär att tankarna formuleras i ord kan trenätstankar lätt uttryckas i text och/eller tankekartor.

Trenätskan erbjuder tre perspektiv: tankar om verkligheten; tankar om vad som är viktigt; tankar om hur man kan åstadkomma det viktiga. Att jämföra tankar av dessa tre typer brukar kallas att reflektera; trenätskan ger redskap till lärares reflekterande och eftersom trenätskan är logiskt uppbyggd kan reflekterandet bli systematiskt.

Kollegialt lärande – parinspektion
Genom att ställa frågor på trenätska till kollegor kan man få korta och sakliga svar på trenätska och samtalen om undervisningen och dess följder får en logisk struktur oavsett innehåll.

Lärarinspektion
Lärarinspektion utgår från de 33 undervisningskonsterna och kriterier för att bedöma dem. Lärarinspektion består av två delar, autoinspektion, dvs. lärares undersökning av sitt eget tänkande och observationer av de följande undervisningshandlingar och följderna av dessa. Trenätskan har vetenskapligt grundade ord och begrepp till lärarinspektionens båda delar.

Pedagogiskt ledarskap
Rektor har det pedagogiska ansvaret på sin skola och behöver då kunna tala med sina lärare om hur de tänker inför och efter sin undervisning, och trenätskan är då ett användbart språkligt verktyg oavsett rektor själv är lärare, eller ej.

Information
Lärare har ibland anledning att på ett övergripande sätt informera elever, föräldrar och allmänhet i övrigt om sin undervisning och då kan bilder av behovs-, strateginät och/eller orsaksnät komma till användning. En sådan tankekarta kan då också ligga till grund för meningsfulla och klargörande samtal om behov respektive undervisning eller om händelseförlopp och orsakssammanhang.

Lärarutbildning
Lärarutbildningen bedrivs dels på campus, dels på praktikskolor, dvs. lärarstudenterna får studera läraryrket både teoretiskt och praktiskt. I båda fallen kan Trenätsteorin och trenätskan underlätta studierna eftersom dessa tankeredskap erbjuder lärarstudenterna ett lärarperspektiv på yrket: genom trenätsorden får de inblick i lärares tankestrukturer och förståelse för skolans verklighet, för lärande och kunskap. Trenätskan kan tjäna som arbetsspråk både under praktikveckorna mellan handledare och studenter, och i studenternas samtal sinsemellan om innehållet i de teoretiska kurserna.

Nyckelord och forskningsparadigm
Tack vare sin vetenskapliga grund är trenätsorden väl definierade och kan användas som nyckelord i problemformuleringar och syftesbeskrivningar inför vetenskapliga undersökningar, som t.ex. lärarstudenters examensarbeten.
Trenätsundersökningar  kan relateras till varandra eftersom de alltid är grenar på samma teoretiska  träd och de kommer därför att bilda och ingå i ett gemensamt vetenskapligt paradigm, ett lärarparadigm som på ett vetenskapligt sätt gestaltar skolan, lärares arbete och arbetsmiljö, elevernas skolgång och lärande.

Sociala medier
Sociala medier har fördelen att de ger lärare och lärarstudenter möjligheter att snabbt och enkelt ta kontakt med varandra, ställa frågor, diskutera, komma med förslag och tips etc. En nackdel är det begränsade omfånget – för Twitter endast 140 tecken – som gör att kommunikationen ofta blir fragmentarisk och oklar. Trenätskan medför här fördelar eftersom den erbjuder väl definierade tankeredskap som både hänger samman i en logisk struktur och speglar läraryrket i all dess mångfald och komplexitet.