Sagt om trenätsord

behovsnät, orsaksnät och strateginät

Lärarutbildare …

… tycker att begreppen behovsnät, orsaksnät och strateginät har förändrat hur han tänker kring de seminarier med nyblivna lärare som han håller. ”Det är ett för mig mera medvetet sätt idag hur jag gör, det går inte lika mycket på känsla.” Han använder trenätsbegreppen som ”ett sätt att s.a.s. strukturera upp de här samtalen”, och menar att han ”fick namn på det jag tänker om”.

Pedagogiklärare …

… använder trenätsteori i sin kurs, där studenterna får göra egna strateginät. Hon berättar att två av hennes studenter som var arbetskamrater med varandra genom de två strateginät de ritade synliggjorde tidigare dolt oliktänkande och improduktiva strategier dem emellan. Hennes studenter tycker enligt henne att ”de upptäcker saker om sin egen verksamhet. Den blir tydligare för dem.”
… var frustrerad över att inte bli förstådd i många sammanhang. Hon vände sig mot det linjära tänkandet, och att man bara pratade om effekten. Hon tycker att ”det här nätet visar hur komplext man tänker”.
… betonar vikten av att man med begreppet strateginät kan göra verksamheten observerbar. ”[D]å kan andra komma in och säga, ja, men, hon har satt stolarna så där och hon sjunger på det där sättet, och då vet jag att det gör hon för att, för att, för att”

Lärare …

… skulle vilja rita upp ett behovsnät för en elev så att mottagande lärare skulle kunna se vilka behov ett barn, som har besvär, har i alla olika situationer som det möter. Hon menar att avlämnande lärare vet vilka behov barnet har, och att det skulle vara bra att visa det med ett nät.

 

supraindivid

Lokal lärarutbildare …

… ’supraindividen’ … det tyckte jag var så intressant. För det var saker som man nog kanske hade kunnat lista ut själv, och som man egentligen vet, men som man behöver bli påmind om och som man kände att, den där förklaringen funkar bra för mig. Att man fick en bättre förståelse för supraindividen, överhuvudtaget.

Lokal lärarutbildare…

… det känns som att när man pratar om en ’grupp’ så pratar man om någonting annat. Då pratar man mer om en konstellation av människor, och inte egentligen vad denna konstellation av människor står för. En supraindivid är ju ändå, det är lite mer personlighet på djupet, vilket jag tycker att det känns mer relevant många gånger, i skolsammanhang. Som jag upplever det, om man har en supraindivid som är stökig, som jag har, i alla fall omogen är den, så har man en tendens ... säger man då att man belastar gruppen för det, då känns det som att varje … att man har ett personligt ansvar i en grupp på ett helt annat sätt än vad supraindividen har, för supraindividen lever sitt eget liv ... de kan inte styra den.

Lokal lärarutbildare och lärarstudent …

LLU: Och så började vi, vi hade en ganska lång diskussion om en klass som jag har, som är ganska stökig. Och då var det ju väldigt bra att kunna använda ’supraindivid’, den benämningen, för det är supraindividen som är stökig, det är inte eleverna, egentligen.…
LS: Och det var ju ganska häftigt att det funkade just så, på så sätt att vi fick en diskussion för att vi kunde använda ordet

Lärarstudent …

… klumpat ihop kunskapen så att jag kan peka på den. Jag tycker att det är mycket så, när man läser, att ”det här var viktigt, och det här var viktigt, det måste jag komma ihåg”. Det är så himla mycket man ska tänka på, att ingen är utanför, att de lär sig allt… Det blir krokar på något vis att hänga upp allt det här på, man får lite översikt, på något vis /…/ Jag har läst mycket efteråt också, och då tycker jag att … t.ex. när jag läste om eget arbete, och så, att det är det de vill komma åt. Och likadant när jag läste om grupper och mycket som gäller gruppen och så också, då har jag tänkt på supraindivider.

Lokal lärarutbildare och lärarstudent …

LLU: … och därför försökte jag förklara för mina elever sen, utan att använda ordet supraindivid … Jag blev alltså så inspirerad av den här texten så jag …. Den här klassen som jag har, kommer jag antagligen inte att ha nästa år, vilket gjorde att jag kände att ”det här är vecka 17”, jag tänkte att ”lid bara igenom det här, så slipper du dem sen”. Men sen tänkte jag, nej, jag kan inte göra det, efter att ha läst den där texten. Så då slutade det med att vi skulle ha lektion, men jag sa, jag tänker inte ha lektion. Jag tänker gå in och prata med dem om varför de uppför sig på det sätt som de gör, vad det beror på och vad vi kan göra åt det.
GC: Hur funkade det då? Du hade alltså ordet supraindivid inne i huvudet
LS: Du ritade på tavlan.
LLU: Ja, jag försökte förklara att jag kände det som att jag var en liten del som stod framme vid tavlan och de var en annan, då, och de körde med grejer som jag inte förstod. Att de levde liksom sitt eget liv. Och så försökte jag förklara att jag ville vara en del av dem. Utan att använda ordet supraindivid. Men att jag ville vara en del av deras supraindivid, det var ju det jag försökte tala om för dem.
LS: Och sen försökte ni se hur ni kunde göra den här supraindividen bättre. Vad kan jag göra? Vad kan ni göra?
GC: Vad hände då?
LLU: De var ganska tystlåtna, och det brukar de inte vara. De var väldigt tysta. … De lyssnade på vad jag sa, tror jag, på ett helt annat sätt än de brukar. … Det funkade bra, alltså, jag blev förvånad över hur mottagliga de faktiskt var. De skämdes nog ganska mycket. … Sen fick de skriva, för jag använder loggbok … Alla upplevde att klassen var stökig, alla upplevde att det var ganska jobbigt. /…/
GC: Hur var klassen nästa gång? Var de sig lika sedan tidigare? /…/
LLU: Det har funkat ganska bra, men jag tror att de behöver mogna in i det. Men det känns som att man har ett verktyg på ett helt annat sätt.

ledande faktor

Lärarstudent …

Alltså det man läser om, det är ganska uppenbara saker, som det här med … ’ledande faktorer’. Det är ganska logiskt att det är sånt man sysslar med i skolan. Men nu blir det, liksom, när det är i ord, så blir det konkret.

mönsterväxlingar

Lärarstudent och lärarutbildare …

LS: … även efter (dvs. efter samtalet om texterna), tycker jag, att det har blivit så att man har tänkt i termerna, i alla fall i mönsterväxlingar, jag menar, att man läser mycket om sånt, och så pratar man mycket om, typ, eget arbete har vi pratat om, och varför det kan vara bra, och då har jag tänkt på det här, att då slipper man ju att man ska byta mönster hela tiden./…/
LLU: Man slipper många mönsterväxlingar, som tar tid.
LS: Som blir förvirrande också, det blir en helhet kanske …
LLU: Ja, precis, och om man frågar våra elever så det är ju det de upplever som positivt många gånger … de tycker om att det är ett färre antal mönsterväxlingar, fast de kan inte sätta ord på det.

Lärarstudent …

Intervjuaren: Mönsterväxling, ja det är ett intressant ord, ja. Lärarstudent: Ja, jag tror att det behövs, för när vi först kom på det här, det var när vi kom från vfun. Vi tänkte, nej, gud, vad hemskt när de bryter lektionerna hit och dit. Så tog vi upp det på ett seminarium som vi ledde. Så då kom Gunnar och berättade vad mönsterväxling var, Och då hade vi ett ord på det, så det var jättebra.

Lärarstudent …

Just med mönsterväxling är när man byter från en aktivitet till en annan, ett mönster ersätts av något annat då, och det kan man ju se jättemycket på lektioner.  Och på min vfu, där jag var ute, så var det väldigt tydlig mekanisk mönsterväxling. Den var väldigt hård den här mönsterväxlingen, så det bröts exakt på klockan, liksom, och inte följde barnens kurva, liksom så, och vi gjorde ett arbete om just det här om mekanisk och organisk mönsterväxling. Vi var ute och kollade på en Montessoriskola där det är lite mera så att det följer, så där ... det blir organiskt, att man följer gången mera. Och där tycker jag att man kan säga, liksom, organisk mönsterväxling och man kan till och med säga organisk undervisning, (som) är undervisning som är anpassad till eleven och inte tvärtom, som jag tycker mekanisk är.

Lärarstudent …

- Ja, alltså det här, det som Gunnar har satt ord på, det är ju inte att han har uppfunnit dom här sakerna, dom här  sakerna finns ju hela tiden ändå, men det att han har satt ord på dom gör ju att de är lättare att hantera, tycker jag. Helt plötsligt kan man… nu är ju jag mest inne på det här med mönsterväxling, men helt plötsligt kan man börja prata om det på ett annat sätt för att man har ett ord.

Lärarstudent …

(Ett litet exempel som antyder vilken betydelse naturvetenskaplig kunskap förmedlad via trenätsord kan ha. Ht06 föreslog min seminariegrupp i kursen Introduktion till läraryrket, att jag skulle hålla 20 minuter långa miniföreläsningar för dem om mina trenätsord. Efter ett par veckor frågade jag en av studenterna om vad hon tyckte om föreläsningarna, och fick bland annat höra följande) ”Jag vet inte hur det har gått till, men efter de två första gångerna är jag mycket lugnare hemma. Vi har två små barn och en hund, och förut blev jag mycket mer stressad, än vad jag blir nu”.