Gunnar Cardell, Hallsberg
1969 mellanstadielärarexamen
1997-98 projektanställd på Försvarshögskolan
2001 fil.dr i pedagogik
2002-2010 lärarutbildare
År
1982 oroades mina mellanstadieelever av USA:s och Sovjets planer på att placera ut en ny generation kärnvapensmissiler. För att ge dem trevligare saker att tänka på organiserade jag en temavecka om fred. Under förberedelsearbetet stötte jag på ordet ”fredsfostran”, som å ena sidan lät som en självklarhet, å andra sidan som tulipanaros – vad skulle jag göra med mina 30 elever som på något sätt skulle kunna ha betydelse för freden?!
Vid närmare eftertanke fann jag att fred handlar om mer än frånvaron av krigshandlingar – som trygghet och hälsa, goda relationer med andra människor, god arbetsmiljö etc. Men även om fredsbegreppet blev mer konkret, så återstod frågan om vad jag som lärare kunde hantera denna komplexitet.
1995 skulle jag skriva min D-uppsats i pedagogik och fick då idén att se vad lärare gjorde för att skapa fred i skolan. Jag stötte då på ett nytt problem: lärares brist på yrkesspråk. Lärare arbetade för det mesta ensamma och hade just ingen tid till att berätta om sin undervisning. Denna isolering hade resulterat i att de aldrig hade utvecklat något gemensamt yrkesspråk. Här fanns alltså ett behov av att undersöka och synliggöra lärares tysta kunskap.
De båda idéerna – att undersöka dels lärares fredsarbete, dels deras tysta kunskap – mynnade ut i en fråga till lärare: Vad gör du för att skapa arbetsro?
|
|
D-uppsatsen kom att handla om lärares strategier och blev inträdesbiljetten till forskarutbildning och en projektanställning på Försvarshögskolan; tanken var att även officerare var lärare som sysslade med fredsfostran. Resultatet blev en pedagogisk teori, Trenätsteorin, som senare kom att ligga till grund för webbapplikationen Complador, ett verktyg till att grafiskt beskriva lärares tankekartor.
Tack vare Complador hade jag i januari 2015 tillgång till ett antal lärares tysta kunskap och i detta material fann jag 28 mönster som jag kallar undervisningskonster. Eftersom mönstren återkom hos lärare oavsett stadium och ämne ser jag dem som läraryrkets kärna.
Mot denna bakgrund finns det skäl att tala om undervisningsmetodik, som alltså handlar om hur lärare allt efter undervisningssituationen använder sig av (kombinationer av) undervisningskonsterna.
g.cardell@telia.com, 070-309 37 48 |